Dodge "Hemi" Coronet -66

En helt otrolig historia om hur jag hittade min bil och om den pågående renoveringen!

Det hela började 1993 med incidenten med min Barracuda och jag började se mej om efter något annat att åka med. Jag skulle ha en bil med stor motor och gärna en fastback. Kompisarna pratade om att dom visste en gammal Mopar-bil som hade stått ett tag och som säkert var till salu. 
Efter lite telefonsamtal så åkte jag, en kompis och ägaren och tittade på bilen som stod mindre än en mil bort i ett garage bakom ett konditori.
Där fanns en Dodge Coronet av 1966 års modell. Ingen fastback precis men väl en stor motor, en 440 Magnum. Dodgen hade varit avställd i 12 år, så det fanns en del att göra, men den hade nog stått torrt och under tak, så det fanns just ingen rost. Skärmkanterna var bortkapade och på ena framskärmen hade färgen "spruckit", dessutom flagade lacken på några ställen.
Lite löst prat om att det hade suttit en Hemi under huven en gång i tiden tog jag med en nypa salt, priset var ganska rätt och efter lite betänketid och ett motbud var vi överens.
Motorn gick inte att dra runt och bromsledningarna var i princip obefintliga, men det var väl inga direkta överraskningar, så det var bara att börja. Lyfta ur motorn och riva isär, slipade veven hos Custom Racing (mycket duktiga) , köpte även packningar, ringar, lager och oljepump hos dom. Jag lät Tibro motorrenovering hona blocket, där fick jag reda på att det inte alls var en 440 motor utan en 383:a (man har lärt sej lite sen sist...)
Ny kam, nya headers, nybyggt avgassystem och ny pump i växellådan så var det dags för besiktning som också gick bra, inte blankt papper men bara ettor.
På Power Meet 1994 hittade jag en verkstadsmanual till min bil och hoppsan, WH23H61269... betyder:

WH : Dodge Coronet 440 ; 23 : 2d-ht ; H : 426 Hemi ; 6 : 1966

Jag fick tag på en Hemi-bil utan att veta om det!!!

Efter två säsonger på vägen så höjdes ribban rejält. Från den planerade omlackeringen till en renovering till nära originalskick. 
Ringde till bilregistret och fick en hög med papper om tidigare ägare, 15 st. och först av dem var Ola Nigell. Han köpte bilen 1967 och tävlade lite med den i USA innan han  importerade bilen till Sverige och deltog i den första dragrace-tävlingen "The First Go" på Anderstorp 10-11 augusti 1968. Dodgen var det tredje snabbaste fordonet (med undantag av dragstrarna) och vann sin klass på tiden 12.79 (läs även i Nostalgia nr.7/8 1998)
Motorn togs ur och såldes och fick bekänna färg i t.ex. Ragnarök-dragstern och har senare försvunnit(?).
Se även reportage i Wheels nr. 10/2000


Alla tips om vart motorn tog vägen emottages tacksamt!
 

En 383:a från en Roadrunner -69 fick ta plats efter omsvetsning av original k-balk (Hemi motorn har annorlunda motorfästen mot vanliga bigblocken) tillsammans med original hemi-växellåda. Någonstans på vägen har även bakaxeln bytts ut mot en nyare (89-hus).
Jag började med att slipa av lacken för att se så att de inte fanns några överraskningar. Under den svarta lacken så hittade jag en mycket seg mörkgrön metallic och orangea fält på huv och dörrar. Vänster framskärm var lagad efter en mindre törn och även vänster bak var tennad på ett ställe, de uppskurna skärmkanterna bidrog till att vatten och grus skvätt upp i skuffen och den hade rostat i nedkant.

Det behövdes lite plåt delar och enda stället jag har hittat det på är firman Year One i USA som har en mycket bra katalog med inte bara delar utan även tips och förklaringar. Än så länge har det blivit tre order via en kompis som åkt över och handlat och jag planerar en fjärde, men nu ska jag prova att beställa direkt.
Delarna jag har fått har jag varit mycket nöjd med, lite dålig passform på plåtbitarna, men jag har fått stor hjälp av min gode vän Lennart som har svetsat skärmkanter o.s.v. Han ska också hålla i färgsprutan (hoppas jag) när den originalliknande mörkgröna metallicen ska läggas. Se Lennarts hemsida för lack/plåttips och Volvoprojekt.

Jag har hittills varit i kontakt med nästan alla tidigare ägare på bilen inklusive Ola Nigell, så jag har en ganska bra bild över Dodgens liv i Sverige. Tyvärr har en del saker försvunnit på vägen, t.ex. sidolisterna, Hemi-emblemen, original ratt och förstås motorn...

Om man tittar på "tillvalslistan" på denna bil, så är den verkligen sparsam; det enda som köparen beställde, förutom motorn, är en AM-radio och extra oljekyl till lådan! En muskel-bil med helsoffa och rattkrycka till automaten, inget styrservo, inget bromsservo och 11" trummor runt om...! Brutalt!

Hur långt har jag då kommit? Tja, det går inte så fort, men som sagt, skärmkanterna är utbytta och den ena är tennspacklad, motorrum och bagage är blästrat och grundat. Skuffluckan hade lite rost i nedkant, så den är under bearbetning.
Jag har ny klädsel till soffan, nytt innertak, ny matta, nya dörrsidor och armstöd. Alla gummilister är nya och elsystemet i motorrum. Ett par emblem med texten "426 HEMI", nytillverkade. Ett helt kit med bussningar till fram- och bakvagn i polyuretan, samt styrleder och stötdämpare. Nästan bara lack och montering kvar...
Det viktigaste då, motorn???
Jodå, det finns en motsvarande orginalet. Fick tag på en sen -66:a i bra skick, saknades gjorde förgasare, start luftrenare och div. länkage. Köpte två nya Carter, inte helt rätt, men jag vill ha en motor som är tillförlitlig och startar snällt... Kammen som satt i var i vassaste  laget, så den är bytt mot en original typ -70, -71 års modell med hydrauliska lyftare. Även ny oljepump och vattenpump för säkerhets skull.
Tar fortfarande emot tips om vart originalmotorn tog vägen, så hör av er!!! 

Nästa sida

Bilder på Dodgen 
 1         

Bilder på motorn
 1
    

Home